Vivalavida

Den 16 Juni skrev jag ett minst sagt lyckligt inlägg på min bilddagbok. Då hade jag precis bokat biljetter till en konsert i Globen den 17 September. Det var för nästan tre månader sedan, idag är allt som står mellan mig och min död (för jag kommer att dö där i globen, världens jävla lyckligaste död och allt jag kommer ta med mig är minnena från min sista stund i livet, då allting var så jävla perfekt.) är 7 dagar. Bara 7 dagar till och min verklighet kommer bli min dröm.

http://www.youtube.com/watch?v=iYuyar-rrNY - Det vackraste!

Ten days to go. Det är sinnes sjuk. Bara tio dagar kvar och jag är nästan helt säker på att det kommer sluta med att jag har längtat ihjäl mig. Men jag ska försöka hålla ut, jag ska göra mitt bästa för att inte få mitt hjärta att explodera. Jag ska försöka, jag lovar. För jag vet att om tio dagar kommer jag snart vara den lyckligaste människan på jorden. Jag lovar, den lyckligaste.

Nu har det snart gått två hela veckor sedan gymnasiet började, och jag är hel nöjd. Dock var jag hemma idag, sjuksjuksjuk. Men imorgon måste jag till skolan, studiebidraget hägrar 26 dar frammåt. Och idag mina damer och herrar så fyller min bror femton hela år. Grattis bror! Så har ätit och fikat gott med lite släkt.

Förresten så var resan till skärdgårn med klassen super, Kluntarna blev allt ett minne det med. Förutom det att jag höll på att dö på kuppen av man vid namn Martin så blev kvällen där fylld med skratt, kortspel och mys vid elden och havet. Fast som slutade med att tjejerna frös ihjäl under natten i fyrsboxen till tält vi sov i. Men iallafall, hjärta Kluntarna alltså. 

Just nu har NV1C dator introduktion, eller vi har egentligen rast. Så nu sitter jag vid min alldelses egna laptop, eller okej som blir min om 3 år dvs. Hel fin är den, hade förväntat mig en av det billigaste, klumpigaste och tyngsta slaget men den är helt klart super. Även om den är begagnad så märks det inte alls, fint skick och allt. Dessutom får man den gratis när man går ut, eftersom den är begagnad. Små fördelar med att vara naturare finns det alltså.

För övrigt är dagens nyhet att jag faktiskt har fått byta klass! Hejdå NV1C och Hej vänner i NV1B. Efter några dagars tjorv så löste det sig ändå tillslut. Var så nervös igår och imorse att jag nästan inte vågade gå till skolan för att jag var rädd att svaret till klass bytet skulle bli ett onekligt nej. Men när rektor Stefan berättade att klass bytet gått vägen blev jag minst sagt hur glad som helst. Skönt minst sagt, men nu är våran 30minuters rast snart slut. Då kommer Kjell och ska lära oss lite mer om alla program som vi har installerat imorse.

Förresten så måste jag säga att jag har en ny favorit i in låt lista: The Perishers – Come out of the shade. En riktig mys låt, muy bien.

Ja då var det väl dags att skriva sommarlovets sista inlägg. Jag är väl en av många som verkligen dragits för den här dagen. Ingenting man precis har längtat till, som alla sista sommarlovs dagar innan. Elva veckor har nu gått, liksom bara försvunnit. Nyss gick man i 9c på berskolan, hade en maskeradbal värd att minnas, en skolavslutning där man sjöng graduation song och kramade alla hejdå utan tårar. Med betygen äntligen i det stora vita kuvertet gjorde man sig redo för att börja gymnasiet, och sommaren. Och visst blev det en härlig sommar, ett lov att minnas blev det tvåtusenåtta.

Så nu är det dags, imorgon ska man inställa sig 09.00 i Lärkans Aula för att bli uppropad till sin nya klass som i mitt fall kommer bli NV1C och dessutom för att nästan bli bosatt på Kungsfågeln tre år frammåt. Håller tummarna för att man ska trivas i denna klass, annars blire andra bullar minnsan. Gymnasiet, jadu. Undrar vad denna treårsperiod för med sig.

Som en hyllning, eller snarare avlutning har jag bakat ännu en blåbärspaj sommarlovet till ära. Den skall snart förtäras med några familjemedlemmar vid köksbordet i mysbeslysning och sedan ersättas av magont. Känner mig hyfsat lugn inför imorgon, nu iallafall. Om jag känner mig rätt så kommer värsta ångesten vid sängdags och morgonen därpå. Önska mig en lyckad första dag på gymnasiet, så kanske jag gör det för dig också.

Peace Love And Ice cream! /c

Ibland är det lite läskigt hur mycket en låt verkligen kan stämma överrens med allt. Behöver jag säga mer? Typ Viva la vida or death and all of his friends..

No I don’t wanna battle from beginning to end
I don’t want a cycle of recycled revenge
I don’t wanna follow Death and all of his friends 

And in the end
We lie awake, and we dream of making our escape

Idag – Våffellunch med tjejerna, plockat blåbär med Jenny & Gurra, varit med Amanda & Jenny, pratat gymnasiet med Amanda, också baka blåbärspaj med Jenny & Amanda. Det är vad jag har gjort och ska göra idag.

btw, för nyfikna har jag kollat och man går visst i NV1C.

Och börjar 13.25 varannan fredag. Känns hyfsat fint det.

Poor little rose, beaten by the rain
In the wind in the gale, thunder and the hail
Sometimes I feel like I’m going insane
Without the numbness or the pain so intense to feel
Especially now it added up through the years
And I, I taught myself how to grow
Without any love and there was poison in the rain
I taught myself how to grow
Now I’m crooked on the outside, and the inside’s broke

Hm, jag har tänkt ett tag nu att jag ska göra ett album på pixobx. Men vi får väl se om jag skrider till verket inom det närmsta dagarna, eller veckorna.

Förresten så är det 30dagar kvar, igår började min countdown till då jag och Jenny ska sitta i Globen tillsammans med tusen tusen tusen tusen andra som är där i samma syfte. Härligt.

Annars hade jag en härlig Sara Nilsson hos mig igår kväll. Vi bakade äppelpaj, eller egentligen bara jag. Sara var för disconected för att kunna göra någonting överhuvudtaget, förutom att prata i telefon med sin Kenny vilken kan vara förståeligt. Men vi hade det iallafall himla trevlig och såg Juno samt flertal avsnitt av Sex and the City och somnade vid tre tiden. Hel mysigt. Och ikväll har vi dessutom bokat biljetter till Håkan som kommer till Lule 10 oktober. Den här hösten kommer jag alltid minnas som perfekt.